zofythegreat

Det har varit otroligt tråkigt att inte jobba... Men var på intervju förra måndagen som gick väldigt bra så jag ska provjobba den här eller nästa vecka och sen ett par lördagar på skeppsbron, sen blir det ca 4 veckor i sträck när hon ska iväg på semester så det kommer vara väldigt skönt. Imorgon ska jag jobba första dagen på länge på Ringens förskola som vikarie där, det ska bli kul, hoppas att det är trevlig personal :)

Var lagom bakis på lördagen men Omar hade bestämt att vi skulle på kräftskiva så det var bara att bita ihop med huvudvärk och trötthet.


Det var väldigt mycket folk som jag aldrig träffat och med mitt otroligt bra ansikts- och namnminne så kändes det ju sådär... Har bara ätit kräftor typ 2 ggr i mitt liv och allt hade inte fastnat med tekniken för att äta de små djuren ännu men försökte så gott det gick med brytande, urholkning osv.. Hade ätit ett par när Omar frågade om jag hade tagit ut bajsranden... Jag hade inte sett någon bajsrand så jag sa bara att mina inte hade haft nån, men man skulle tydligen öppna upp lite kött för att se, och ja... jag låtsas fortfarande som att de jag åt tidigare inte hade det....


Sen blev det lite femkamp och mitt lag vann självklart ;) Sen lite dricka på det sen var det tipsrunda som jag gick med Samar (omars syster) där vi vann trots att vi chansade HELT på alla frågor.. var inte så mycket till val eftersom varken hon eller jag var speciellt insatta i hur lång världens längsta guldfisk var eller vad världsrekordet för grishoppning var.. :P Heeelt sjukt...


Omar blev rätt lullig så vi drog oss hem inte allt försent. Jag stod i köket och diskade lite av disken eftersom det var sagt att Samar och hennes kille skulle komma och äta där och jag vet att jag skulle vara riktigt död dagen efter. Omar sa att jag skulle lämna allt så skulle han ta det. Jag diskade bara ett par tallrikar, men det tog tydligen tillräckligt lång tid för honom för att klä av sig, slänga en badrock på sängen att ligga på ( Varför?! ) plus att lägga sig som en fällkniv över hela sängen över täcket.. Försökte krypa in under hans ben men efter ett par minuter gick det inte så flyttade på berget för att i panik dra täcket från honom :P


Dagen efter mådde han inte så bra och inte syrran och hennes kille heller så det ställdes in, istället blev det Omars pappa som skulle komma och äta med oss. När jag varit uppe en stund, vräkt i mig oliver, chips, mjölk, cheerios och glass fick jag jätteont i magen men det blev bättre efter att han kom och vi åt middag, då var det som vanligt igen.


Hade jätte trevligt, men vet inte varför jag alltid blir blyg när Omar är med för att prata.. Pratar alltid mer när han inte är där, men det är väl kanske nån nyförelskelsegrej eller nåt :P Vad vet jag. Mysigt iaf :)

Eftersom det var tråkiga omständigheter förra veckan så bestämde jag och Anna oss för att vi skulle fira 10 år i fredags istället.


Vi möttes upp på bussen i Fruängen och åkte den låååånga vägen till Skäris för att handla lite mat och dricka. Vi gick in på Lidl och handlade typ 3-4 varor för att sen vandra vidare till Intersport för att lämna tillbaka ett par shorts. Sen var det att navigera oss fram till ICA och gick därinne som yra höns för att försöka påminna varandra om vad vi behövde och skulle ha. Efter säkert en halvtimme där inne fortsatte vi till systemet och plockade på oss. Sen var det bara att fortsätta resan hem till Omar.

Mötte upp Omar efter hans jobb igår och kom på att vi kunde laga spaghetti och köttfärssås.. Första gången jag faktiskt verkligen lagade mat framför honom. Fick den där konstiga klumpen i magen ett tag och väntade bara på att han skulle säga nåt dåligt, men det kom inte. Det var skitskönt. Så nu är det gjort.. Jag börjar ju snart bli riktigt normal, hahaha! :P

I måndags var jag och vaxade mig.. Var rätt spänd, man får ju alltid upp massa inre bilder om vem det är som ska göra det, att det blir pinsamt tyst osv.. Men det var en ung, jättesöt tjej som var lätt att prata med under hela tiden så det kändes skönt. Blev inte en timmes lidande i pinsam tystnad..

Igår under kvällen i Gamla stan ringde även min mamma och berättade att Rolf (mormors man) blivit jättedålig och att vi skulle åka upp under lördagen. Så 10-årsdagen med Anna fick ställas in. På morgonen ringde hans dotter och sa att vi skulle åka upp så fort som möjligt eftersom han slutat andas ett par gånger under natten så det var bara att pinna iväg några minuter innan 8 för att hämta bil på statoil och köra. Börjar bli jobbigt att ingen i familjen har körkort nu, Anna fick köra eftersom Sverre istället valde att vara hemma för att springa midnattsloppet.... Och moster och kusin har ju inget körkort heller så då fick hennes kille Robban köra upp de..


På sjukhuset satt vi väl i en 6 timmar på ett ungefär. Hade ingen aning vad jag skulle säga, det är så svårt att prata med någon som inte svarar och speciellt framför andra som står och lyssnar och tittar på en.. men höll honom lite i handen i alla fall och bara "fanns". Han kunde knappt prata för tumörer i halsen, det enda han sa var "jävla skit" och "det är jobbigt" ett par gånger.


Tänkte däruppe på om jag nån gång skulle bli riktigt dålig vill jag att min mamma är där. Hon tog verkligen hand om allt, fuktade munnen, baddade panna, armar, hals, rygg med fuktiga papper för att sänka febern, rättade till fötter och var den som pratade mest. Hon vet ju hur man vill ha det när man ligger där eftersom hon själv låg i månader efter sin hjärnblödning.


Tänkte också därborta på att det är väldigt konstigt att både jag, min lilla kusin Ellinor och Omar var i Falun den här helgen. För helt olika anledningar. Omar har kul och paddlar kanot, dricker och tältar, Ellinor för att tävla i Friidrotts-SM, och vi för att säga hejdå till en familjemedlem. Börjar bli riktigt jobbigt att så många går bort.. Har förlorat minst 12 personer sen 7-års åldern i alla fall, och räknar man på det är det nästan en per år. Känns hemskt att säga att man nästan känner sig lite immun.


Nu orkar jag inte skriva om mer sånt så avslutar för den här gången...

Skulle åka från Omar och var sugen på att inte direkt åka hem, utan för att vara lite social. Ringde personen som i princip alltid är i stan: Allan. Vi möttes upp i Gamla Stan och satt på en trappa i skuggan pga baksmälla från hans sida. Satt där ett tag och kollade på kort och dumma jag glömmer ju ibland vad jag har för bilder och hade glömt mitt paparazzimoment på Omar. En bröstvårta hit, en fot dit, och en kalsongbild.. På bara kalsongerna.. :/ Fan vad pinsamt och fan vad vi skrattade åt det senare, eller jag iaf, de andra satt och kollade på och Allan tog tid på världsrekordet.. :P


Där satt vi en stund iaf och gick runt lite, satt på en annan trapp och sen tillbaka :P Cherry sa upp sig från sitt jobb så vi mötte upp henne sen och gick och åt i Kungshallarna. Vräkte i mig lite indiskt och sen SURPRISE gick vi till trappan utanför konserthuset och kollade på statypenisar. Nej, men rökte gjorde vi. Sen blev det promenaddags på Sveavägen, jag som älskar att promenera efter att ha ätit.... *host*. Systemetbesök och sen skulle de hyra film. Gav till slut upp och gick och satte mig på en barnstol i ett hörn tills de var klara.


Sen var det väl tänkt att de skulle hem och mysa och även jag åka hem, men då ringde Pedro och frågade om vi kunde gå till systemet åt honom också för att han inte skulle hinna. Så tunnelbana till T-centralen, köpa, ner igen och till Gamla stan. Satt på bänkarna på motsatta sidan av bryggan, Pedro kom. Sen var det drivning på hög nivå, fan vad kul vi hade :) Blev lite roliga bilder på det sen också.Typ 2½ h senare och ett ciggpaket upprökt på sista timmen var det dags att bege oss. Usch, går inte att förklara i ord vad vi håller på med :D

Igår tog jag det stora steget att laga mat hos Omar, haha! Det var väl på tiden.. Men kan ju inte låta honom tro att jag är HELT okunnig i matlagning föralltid... Det blev godkänt iaf, så nu KANSKE jag vågar laga mat igen :P

Skulle vara skönt ifall nån bara kunde bestämma åt mig vad jag ska göra med livet.. Ska jag åka iväg utomlands som au-pair eller ska jag jobba som barnskötare hela livet i Sverige eller ska jag ägna mig åt att satsa på annat?

Har legat hos Omar hela helgen med förkylning och magont, har självdiagnostiserat mig till urinvägsinfektion trots att jag inte har alla symptom.. men har kissat med smärta och mått lite halvilla då och då.. så det räcker haha!

Skulle ju då åka hem och tänkte mig lite sällskap över telefon och ringde Allan som satt i t-centralen med Cherry, åkte då dit istället och lämnade av henne på sitt jobb och stod och pratade med nån chilenar-mimartist med Allan. Hängde med honom till bilen och han räknade sin dagskassa.. Inte dåligt att tjäna 1400 kr på 4 timmar... Sen skulle de dricka lite innan en fisketur och jag gav förslaget gamla stan eftersom jag tyckte det var dags för Allan och Omar att träffas lite snabbt.

Jaha ja, nu har det gått 3 månader sen jag blev tillsammans med världens grymmaste man.. Känns som tiden både gått jättefort och jättesakta.. Känns som det gått betydligt längre tid, och att jag öppnat upp mig nästan för fort, iaf för att vara jag.. Det kan ju ta år och dagar för att komma mig på djupet annars. Men jag är nog världens lyckligaste kvinna! Det är som att den jag alltid drömt om i smyg och försökt att få alla innan till att bli är här nu. Och med mig! :) Vill inte ändra på något om jag så kunde... Känner mig så löjlig men det är väl så man ska känna sig när man är.. KÄR! Haha.

I lördags fick jag reda på att S visst hade träffat nån "ny" (en kvinna han känt sen förut) som säkert påverkat hans beslut att lämna C med familj.. Anna och Sebastian kom förbi och fikade, Omar var ute, och jag hade varit lite töntig innan och vi bestämde att mötas och åka hem tillsammans..